Nu har jag tagit tag i ytterväggarna på stallet. Dom ser verkligen ut som skit. På många ställen har det flagnat så mycket färg så man knappt behöver skrapa men liks förbannat måste man ta överallt. Det värsta är det där hemska gnisselljudet som bildas när man skrapar mot trä. Typ som att klösa på en griffeltavla eller skrapa en gaffel på en talrik. Huuuga!
Håret på armarna reser sig bara vid tanken. Jag har funderat på att lyssna på MP3 medan jag skrapar så man slipper plågan. Annars kommer jag aldrig bli klar för man pallar inte långa stunder med det oljudet!

Jag har tränat Leo vid handen idag och den här gången hade jag med morötter som belöning för att lyxa till det lite. Passa även på att träna på att buga. Tanken är att jag sen ska kunna lära han att göra så medan man kliver upp på ryggen, men det är en bra bit dit. Först rida...Jag tog fram en pall som jag stod på och försökte lära honom att ställa sig så nära den som möjligt så man kan ta sig upp på han på det viset med då det är dags. Han var rätt så i gasen, men var jag tillräckligt snabb så hann jag belöna honom då han gjorde rätt och innan han började att pyssla på med annat spännande som att tugga på syrenbuskarna (jag var nämligen på gården) och äta på stolen jag använde. Jag jobbade inte mer än i 15min den här gången. Jag upplever att den tiden blir mer effektiv och han lär sig snabbare på det sättet. (Har jag sagt att han har haft på sig sadel i rundkorallen? Det gick förövrigt jättebra, inge bockanden alls.)

Nu ska syster och jag ut och rida en vända. Leo får rasta sig själv. Vi var ute i förrgår på en rätt så tuff tur så jag tycker inte att han ska behöva vara med den här gången. Sen är det bra om han får vara själv och lära sig att det inte är så hemskt att de andra hästarna försvinner utan kommer tillbaka. Han har blivit mycket bättre sen han kom. Nu skriker och springer han lite sen är det bra efter någon minut och han börjar att beta i lugnan ro.

Vi höres!

Då har jag varit iväg på verkning strax nedanför Björna. Som tur så hade jag sol under hela verkningen.  Hovarna på den här pållen har jag gjort tidigare och tyvär har det gått för lång tid mellan verkningarna så det hade blivit belastningssprickor på alla fyra, alla hade lite strål- och lamellrandsröta. Vissa hade även några blåmärken..
Men med lite tätare verkningsintervaller så kommer de att bli tipp topp igen! : ) Jag ska göra ett återbesök om en månad för att verka till dom igen.


Före..


Efter..


Före..


Efter..

Idag så ska jag iväg till en familj med en toksöt shettlandsponny som ska verkas. Det blir tredje gången jag tar mig an hans hovar. Tänkte lägga upp lite bilder sen när jag kommer hem. Jag försöker verkligen verka så mycket som möjligt men det är inte så lätt när man jobbar 100% på ett annat jobb. Jag vill försöka hitta lite fler hästar men har inte vågat göra det just för att jag har så lite tid men det är nästan ett måste för att jag ska bli klar. Jag hoppas att jag kan gå ner i tid för att kunna jobba som barfotaverkare kanske en dag i veckan i alla fall i framtiden. Jag vet inte hur lång tid det kommer att ta mig att bli klar barfotaverkare men det får som sagt ta den tid det behöver.  Jag är så tacksam att jag har Emma Östman ( www.naturligahovar.se ) hon är utbildad enligt SANHCP, samma som jag går igenom. Då hon gick utbildningen fanns den inte helt i Sverige så för att kunna slutföra utbildningen åkte hon till USA. Nu så behöver man inte det och man gör det mesta på distans.

 

..och idag var det en dålig. Jag tänkte jobba Leon lite från handen. Nu när det har regnat så vill jag inte vara i runkorallen så det blir upptrampat och geggigt. Jag hittade en fin liten plats där jag kund jobba i lugn och ro. Men idag var det inte Leons dag. Han ville mest pyssla med grimmskaftet och när har inte fick som han ville hoppa han runt lite så där som en trottsig unghäst kan göra. Så jag hade inge annat val än att släppa lös honom i rundkorallen och köra lite join-up för att påminna honom att det inte hjälper att trottsa. Efter några varv så gav han upp och började att lyssna igen. Jag bad honom följa mig. Släppte ut han i hagen och sprang runt där tillsammans med honom. Nu kunde jag känna en koppling mellan oss igen.

Vi försöker på nytt igen i morgon. Mitt mål då blir att kunna ha han i handen och att han har hela tiden full fokus på mig och mina uppgifter till honom. Man få har dåliga dagar, min har varit det med så då är det lika bra att bli vänner, vila och fortsätta när man känner sig laddad igen!

Jag har letat och letat, äntligen hitta jag dom!!
Har varit ute efter ett par rätt så stilrena boots som inte har för mycket krusiduller på sig eller för tjock sula.
Dessa hitta jag på www.tumbleweed.se och jag MÅSTE bara ha dom!!!

Jag hatar verkligen att ta betalt. Varför ska man känna sig obekväm och få dåligt samvete för det?? Inte vet jag men så tycker jag att det är varenda gång, så som nu när jag ska hyra ut en lösdriftsplats..
Jag har försökt kolla runt vad andra tar med samma förutsättningar men det är olika överallt. På vissa ställen fattar jag inte att det kan vara lönsamt. Men det är väll skillnad ifall man kan te.x. fixar eget grovfoder. Andra är jättedyra! Asså jag får verkligen ingen humm om det.. Guud vad svårt... 

Då var det här min sista lediga dag. Sen börjar en låång arbetsvecka på droppan så idag tänkte jag vara lite effektiv.
Sista delen av taket i lösdriften ska skrapas och målas. Utsidan av dörren till lösdriften ska även den målas. Jag ska skruva ihop oljeelementet jag köpte på Jula igår i Sundsvall. Jocke och jag gjorde en liten minisemester dit från lördag till söndag och gick på Casinot. Det var jättekul! Har aldrig varit där förut. Man kan säga att vi gick plus minus noll därifrån. Jag vann som mest 1400 på en sån där maskin och Jocke 1000 på Black Jack. Lika fort hade vi spelat bort det! Så det kan gå! Haha!! Vi gick inte back i alla fall.
Nå väl.. Jag ska röjja bort lite saker utanför sadelkammaren och ta fram kraftfoderlådorna som står i det blivande stallet. Hade väll tänkt att köpa müsli till min pålle och tänkte att det skulle stå nära till hands där allt annat är. Ska väll börja städa ur "stallet" så det går att fortsätta att riva hönshuset som var där inne och ta bort den gamla betongen.
Haha! Hur mycket komma jag att hinna idag?? Får väll sluta blogga och lägga på ett kol så kanske man har kommit halvvägs innan det blir kväll! Leon ska få lite hjärngympa senare med.

I fredags var jag och systeryster ute med Järbo och Docken. Vi red barbacka. Visst är det kul men man ska ta det lugnt när man inte har ridit på länge! Idag kan jag knappt gå, jag har två fina blåmärken där bak och mitt steg har blivit betydligt kortare! Haha! Ja men det var värt att få tokgaloppa å klättra lite! Vi var på andra siden stora vägen och kolla runt, jag har inte varit där och ridit något men syster har det så hon fick guida mig runt! Men guuud vad mycket fina vägar vi har där!! Det tar aldrig slut! På vägen hem gick vi en bit för att de skulle få vila ryggarna lite och vi sträcka på oss. Jag var helt plötsligt hjulbent! Gah! Det var as jobbigt att gå! Emelie hon bara skratta den lille skiten. :P Men det var länge sen jag hade så kul. Har verkligen saknat det där med hästar då jag bodde i Åre. Livet leker!

 

Nä, nu ska jag springa över till grannen och prata hö. Det skulle vara så behändigt att kunna köpa där än att behöva åka iväg och hämta.

 

På återseende!!

Idag hämtade jag Elviras häst Docken. Vi var bereda på att det skulle ta tid med lastningen som det gjorde i Stockholm men det gick mycket snabbare än vi hade trott. Den här gången hade vi repgrimma, då kunde han inte bara backa rakt bakåt när det passade honom. Väl inne bytte vi till en vanlig grimma.
Elvira skulle till Stockholm senare på eftermiddagen så hon hann följa med när vi släppte ihop dem. Det gick rätt så lugnt till, de sprang omkring lite med Docken ville inte göra någon stor sak av det och började att beta rätt så fort.Nu hinner Leo och Docken lära känna varandra lite innan Järbo åker hem till Kicki igen.

För någon vecka sedan var det en kvinna som ringde angående lösdriften och ville gärna komma och kolla på den. Idag var hon på besök. Jag berätta lite om mina idéer och vad som kommer att göras fram över så som boxarna. Hon har inte tidigare haft häst på lösdrift så det var lite kul att få berätta om det. Hon verkade gilla den så nu kan jag bara hålla tummarna!

Igår så jobbade jag Leon vid handen. Fortsatte att flytta framdel, bakdel och backa lite till en början för att förbereda honom på att gå på volt. I börjarn var han lite uppe i varv och travade på. Nu ville jag bara att han skulle kunna skritta fram avslappnat. I vänster varv gick han fint, väldigt snart i både skritt och trav men i höger varv kastade han med med huvudet och hade svårt att böja sig på spåret. Jag jobbbade honom mer i det varvet tills jag fick några korekta steg då han slappnade av helt och kunde titta in lite på volten.

Han gör fina framsteg och jag känner hur hans tillit till mig stärks för varje dag. Vi börjar få till en riktig storebror-, lillebror-relation. Låt mig förklara.. Lillebror kommer alltid att försöka vinna över storebror men det är alltid storebror som går vinnande ut ur det hela. Sen när lillebror blir jagad av andra så är det till storebror man vänder sig till för man vet att han kan försvara en och han ger en  trygghet. Det är lite så jag vill att det ska kännas för det är så det kan vara i en flock. Man ifrågasätter ledaren men det är (för det mesta) han som går vinnande ur striden. Han kan man lita på!

Då har systeryster och Sandra gjort en rundkorall! Jag har jobbat två ggr med Leon i "korallen" och det funkade fint. Vi har jobbat med ledarskapsövningar, bl.a. Join up. Första gången var han rätt så frustrerad då ha inte fick göra som han ville. Det märks att han inte har någon större respekt för människor när man börjar att ställer krav på honom. Det var första gången han var tvungen att släppa allt och enbart fokusera på mig och riktigt lyssna på vad jag ville. Jag behövde bara jobba i ca 15minuter så hade han sänkt huvudet, börja tugga och slicka sig runt munnen och frusta. När jag hade visat att longerspöet inte var farligt så avslutade vi träningen.

 

Fortfarande är inte mitt ledarskap helt hundra för Leon men det är på väg åt rätt håll. Jag känner mig lite ringrostig så ibland var jag lite sen att ge mina signaler men jag känner hela tiden när jag jobbar hur allt kommer tillbaka. Andra gången gick det fortare, vi höll bara på i 10 minuter och jag känner att våran relation börjar stärkas och hur Leon blir allt känsligare för min hjälper. Första gången fick jag göra stora och tydliga rörelser men nu behöver ja bara flytta axeln lite för att få stopp på honom eller lyfta lite på handen för att få han att gå fram.

 

Vi är på väg!

Ja är man klantig så är man. För några dagar sen lyckas jag köra en kniv rakt in i fingret. Ett rätt så djupt sår som blödde rätt så länge. Jag vill hellst att sår får vara utan plåster ifall det gå för de läker fortast, men ibland så är det inte allt så lyckat. Jag har säkert slagit upp det 4 ggr var av de flesta gångerna har jag fixat något med hästarna och det blöder alltid mycket mer då än första gången man gjorde illa sig.. Varför måste jag envisas med att inte ha det förbannade plåstret?!! Gah!! Jaja, nu har Jocke tjatat på mig så nu sitter de ett plåster där. Nu borde det väll vara lugnt?? Nej. Jag börjar sen att köra en motordriven grästrimmer utan handskar. Vad tror ni händer? Jo, jag lyckas lägga ett snitt på andra handen..

Tack för mig!

Att beröm är en bättre morot än en utskällning är rätt så simpelt att förstå.
Vad som händer då man förstärker med något negativt framkallar man bara rädsla, ilska, missförstånd och ingen respekt.
Varför ska man lita och respektera någon som bara gör livet surt för en. Man kan ju bara gå till sig själv. Visst är det roligare att chefen på jobbet tycker att man gör ett bra jobb än att bara kritisera och peppa en när man gör rätt, Samma gäller hästarna oavsett om man jobbar från marken eller från ryggen.

Ju mer man berömmer ju mer kommer den att försöka göra rätt då vi ber om något, förutsatt att vi tänker och gör samma sak. Det är så lätt att bli blind. Du vill att hästen ska backa men visar något helt annat. Du blir irriterad och försöker korrigera men ofta är det redan för sent. Hästen blir frustrerad av att inte få sin eftergift och börjar att streta emot. Då är det dags att stanna upp och fundera på vad man egentligen håller på med när hästen står och hoppar på stället lika så du.
Att hästen själv får komma på vad den ska göra gör den mer taggad att vilja försöka för att få den belöning/beröm den vill ha.

 

GÖR DIN IDÉ TILL HÄSTENS IDÉ (Ellen Ofstad)

Idag så jobbade jag själv Leon lite från handen. Han är rätt så känslig för tryck så man får vara väldigt mjuk i rörelserna. Vi flyttade bakdel, framdel och backade även lite för att få upp farten. Att backa har vi gjort en hel del tidigare för han har varit lite för "på" tidigare. Man vill inte alltid ha de för nära in på en.

Det gick bra. Vi kom så långt så han kan snurra på framdelen ett helt varv åt båda hållen och ett halvt varv på bakdelen med bara blicken och lite upphöjd hand. Jag är så nöjd. Han är lite för ivrig men är man bara lugn så går det bra.

Igår så tog jag tag i Leons hovar. Han har kanonfina hovar som han än så länge nöter gämt på alla fyra. Det var ca 5mm som behövdes tas bort, sen avslutade jag med mustangrundningen. Jag gjorde bara framhovarna med tanke på att jag än är rätt så seg och man måste jobba snabbt med unghästar. Tänkte ta bakhovarna lite senare idag.
Han var rätt så duktig med balansen när man verkade höger hov, då stog han rätt men hade lite problem med att hålla balansen när vänster hov verkades. Han lyfte då lite på höger bakben och drog in vänster fram lite under magen. Fick vänta ut honom tills han kom på att det finns bättre sätt att hålla balansen.

Här ser vi väggen Jocke har byggt. I den ska man kunna göra en box vid behov. Betongen är kvar där så man kan verka. Som ni ser, det är lite målning kvar, men snart så! Bara hästarna kan få gå undan brems och all annan skit på dagarna.

Igår så slet jag, Jocke och Emelie ute i lösdriften för att få den klar. Det enda som är kvar nu är målning och sätta upp några binbultar. Det blev kanonfint! Jocke snickrade ihop en halv vägg precis i ingången så det går att fixa till en box vid behov. I morse när jag kom ut till dom så låg Leon och myste inne i den. Så skönt att den är färdig så de kan gå undan insekter och solen. Lägger upp bilder snart!!