Nu har jag tagit tag i ytterväggarna på stallet. Dom ser verkligen ut som skit. På många ställen har det flagnat så mycket färg så man knappt behöver skrapa men liks förbannat måste man ta överallt. Det värsta är det där hemska gnisselljudet som bildas när man skrapar mot trä. Typ som att klösa på en griffeltavla eller skrapa en gaffel på en talrik. Huuuga!
Håret på armarna reser sig bara vid tanken. Jag har funderat på att lyssna på MP3 medan jag skrapar så man slipper plågan. Annars kommer jag aldrig bli klar för man pallar inte långa stunder med det oljudet!

Jag har tränat Leo vid handen idag och den här gången hade jag med morötter som belöning för att lyxa till det lite. Passa även på att träna på att buga. Tanken är att jag sen ska kunna lära han att göra så medan man kliver upp på ryggen, men det är en bra bit dit. Först rida...Jag tog fram en pall som jag stod på och försökte lära honom att ställa sig så nära den som möjligt så man kan ta sig upp på han på det viset med då det är dags. Han var rätt så i gasen, men var jag tillräckligt snabb så hann jag belöna honom då han gjorde rätt och innan han började att pyssla på med annat spännande som att tugga på syrenbuskarna (jag var nämligen på gården) och äta på stolen jag använde. Jag jobbade inte mer än i 15min den här gången. Jag upplever att den tiden blir mer effektiv och han lär sig snabbare på det sättet. (Har jag sagt att han har haft på sig sadel i rundkorallen? Det gick förövrigt jättebra, inge bockanden alls.)

Nu ska syster och jag ut och rida en vända. Leo får rasta sig själv. Vi var ute i förrgår på en rätt så tuff tur så jag tycker inte att han ska behöva vara med den här gången. Sen är det bra om han får vara själv och lära sig att det inte är så hemskt att de andra hästarna försvinner utan kommer tillbaka. Han har blivit mycket bättre sen han kom. Nu skriker och springer han lite sen är det bra efter någon minut och han börjar att beta i lugnan ro.

Vi höres!