På tisdag börjar jag att jobba igen. Vet inte hur det kommer att bli med boende och så men det kommer nog att lösa sig. I veckan får jag bo hos Erika som jobbar på samma ställe som jag.
 Är glad att jag har vänner som vill hjälpa mig. :) Jag vill inte ha någon lägenhet själv i stan för jag vet hur jag blir då och det för inte med sig något gott över huvud taget för mig. Bara tanken att bo i lägenhet får mig att skrika högt. Jag vill känna mig fri och det gör jag inte när jag bor i en "kartong" med grannar åt alla håll och kanter..

Nu när jag troligtvis kommer att bor lite här och var så spelar det ingen roll. Jag kommer ändå att hela tiden förflytta mig så då få jag inte samma panik av det. Sen kommer jag att jobba så mycket jag bara kan och när jag inte gör det så tänker jag träna eller kanske studera hemifrån. Vill bland annat läsa engelska B och matte B.

Det som känns så surt är att jag inte kommer att kunna träffa Leon så mycket. Jag har ingenstans att ställa han i Örnsköldsvik heller nu och när jag inte vet hur det kommer att bli med mig fram över så är det bäst att han står hos min familj.

Jag har skött mitt nyårslöfte att börja träna bra i alla fall och jag blir bara mer och mer motiverad att röra på mig! :) Snart är jag lika stark och vältränad som jag en gång var! Det är mitt mål att nå min gamla form innan sommaren. Jag har lätt för att bygga muskler och få en bra kondis så det kommer att gå av bara farten om jag inte ger upp!