Igår kom äntligen mia saker från Hööks! Syster syster fick i uppdrag att sätta upp min nya sadelhängare och den för täcken idag. Det ska bli skönt att kunna hänga upp alla täcken på en hängare istället för att sprida dom över hela sadelkammaren. Nu har vi bara ett ställe där det går att hänga på.



 Det kommer att bli bättre då jag ska renovera stallet och bygga ett rum just för att torka sånt så man slipper ha det bland sadlarna. Vi har bestämt det jag och Jocke att vi behåller stommen som finns och bygger om invändig så jag får det som jag vill ha det. Vi ska byta ut tak, fönster och brädnigen på huset. Nu i vinter ska vi börja med att bygga ut sadelkammaren. Sen till våren ska jag och syster riva golvet som är ovanför lösdriften så det blir högre i taket där och även i det rummet det är tänkt att bli boxar. Vi har det vi gör nu fram över!
Jocke fixar med huset, jag och syster tar stallet. Nu så håller Jocke på med att renovera vårat sovrum. När det är klart så ska jag lägga upp bilder! Kan säga så mycket som att taket är svart och det blir en hel del mysbelysning! ;)


Igår var vi på banan, det fick bli en hel del träning i slutan i vänster varv. Det märktes lite att han var rätt så stel i baken sen vi sist träna de så jag tog det rätt så lugnt och krävde inte mer än att han skulle gå på tre spår i slutan. Innan vi gav upp för dagen så testa de jag att få han att gå på fyra spår. Först så började han med att spänna sig och höja upp huvudet men gav med sig och jag fick ett perfekt steg. Det är verkligen så med Leon, först så går det inte alls så bra men sen är det bara som att en propp släpper och allt bara funkar. Han mjuknar för tygeln, böjer sig fint och trampar under sig. Jag är mycket noga när jag tränar något nytt att berömma han ordentligt för det minsta försök att göra rätt. Jag hoppar ofta av och kliar han lite. Har jag något gott att ge honom får han även det. All sorts bestraffning försöker jag undvika.

Men ibland när stubinen är kort (dom dagar man inte borde rida) så är det inte långt borta att jag kan flippa ur men jag stanna då upp och ta några djupa andetag och sänker kraven och är nöjd med det och slutar passet sen. Jag behöver aldrig ha dåligt samvete då! :) Visst så är vi inte alltid överens men det är ofta när han måste ta i lite mer där han är svagare och vill gärna smita ifrån sin uppgift. Men vi förstår alltid varandra och vi kan kompromissa och mötas halva vägen. Det är vad jag tycker nyckeln till framgång! :D