Att det skulle vara så svårt att smälta.. Det handlar om ett ynka körkort men ändå bryter man fullständigt ihop som om någon skulle ha dött. Varför är det ett sådant misslyckande?? Det går inte att spola tillbaka tiden än hur mycket jag skulle vilja det så går det inte.. Bryt ihop, acceptera det man inte kan förändra och gå vidare..
Jag är så glad att jag har världens bästa pojkvän som stöttar mig nu och kan hjälpa mig på alla sätt och vis.
Hade jag inte haft honom så vet jag inte hur det hade gått att lösa den här soppan. <3